Cordelia Devardson på SvD har en samlad syn på Aftonbladets famösa ”kulturartikel” om hur den israeliska armen skjuter palestinier för att ta deras organ och sälja till judar i USA. En rätt bizarr artikel på många sätt.
Någon borde funderat på att det inte går att ta organ från hjärtdöda personer och transplantera dem. Och organ från personer som skjutits i magen?
Många märkliga ting händer i världen, t.ex. firar Norge i år att det är 150 år sedan landets främste nazistiske landsförrädare – efter Vidkun Quisling – föddes. Författaren, nobelpristagaren i litteratur 1920 och nazisten Knut Hamnsun.
Och det är det officiella Norge som firar sin nazist. Norska posten ger ut jubileumsfrimärken, Norges Bank präglar silvermynt och självaste kronprinsessan Mette-Marit, vars far, farfar och farfars far fick fly landet undan de nazityska trupperna 1940 – 1945, invigde det nya Hamsuncentret som en del av firandet.
Nu är väl frågan bara när de även ska börja fira Quisling.
Saj haj!
70 år sedan Kommunistnazistpakten
I dag är det 70 år sedan det kommunistiska Sovjetryssland och Nazityskland undertecknade Molotov-Ribbentroppakten, krigspakten som startade kriget. Polen, Bessarabien (ungefär dagens Moldavien), Baltikum och Finland skulle delas upp mellan Kommunister och Nazister enligt ett då hemligt tilläggsprotokoll till den s.k. non-agressionspakten.
Jag skrev utförligt om detta för ett år sedan här. Inga nya fakta har framkommit sedan dess.
Molotov-Ribbentroppakten var inget annat än en djävulspakt. Någon värre omänskligare krigspakt har världen aldrig skådat. Därför är det en anständighetsfråga att vi inte glömmer.
Man kan ju undra vad som anses viktigast för en s-kvinna som jobbar deltid 75 procent – rätt till heltid eller sex timmars arbetsdag?
Någon som vet?
En regering går kontinuerligt att utvärdera och när ett år är kvar till valet ska den lägga sin sista budget. Man har då en rätt hygglig bild av vad den sittande regeringen prioriterar och hur den agerar. Men vet vad man får – ungefär.
Med tanke på att det är vi medborgare som betalar skatt som finansierar det regeringen föreslår i sin budget får vi hoppas på att det inte blir så mycket valfläsk i budgeten. Konjunkturen är förstås en klart hämmande faktor, men allt får bedömas givet läget. Och politik är relativ.
Oppositionens, den röd-röd-gröna oppositionens skuggbudget nu i höst, den som läggs fram några veckor efter att regeringen presenterat sin höstbudget, d.v.s. budgeten för nästa år, år 2010, kommer att bli intressantare och ett viktigare dokument inför valet än Alliansregeringens budget. Och detta av flera skäl. (Man ska ha i åtanke att oppositionens budget, eller budgetar, alltid är förslag i förhållande till den sittande regeringens budgetförslag.)
Svaret på dessa frågor är intressantare än regeringens budget för 2010. Anser jag.
Mona Sahlins sommartal förefaller helt ha undvikit att ge besked om hur det ligger till med den samlade (?) oppositionens budgetarbete. Ett gäng kostsamma förslag och ett gäng kosmetiska önskemål utan besked om förankring i vänsterpartiet och miljlpartiet och – tadaaaaaa – utan besked om hur alla utgifter ska finansieras. Östros har ju t.ex. kritiserat regeringen för att den lånar pengar, så ökad statlig upplåning, d.v.s. ökat budgetunderskott, borde vara en utesluten väg. Om de är hederliga i sin retorik.
Som sagt, oppositionen budget är i höst intressantare än regeringens.
President Obama avslutade just sitt tal till i Ghanas parlament i Accra. Det var ett tal i Georhe W Bushs anda, han t.o.m. hänvisade till Bushs engagemang för att bekämpa AIDS i Afrika och lovade att fortsätta den framgångsrika politiken.
Till skillnad från denna resas första stopp i Moskva kom Obama inte till Accra för att be om ursäkt och nollställa relationerna. Han var tydlig när det gällde demokrati, korruption och afrikanernas eget ansvar för sin egen framtid. Bl.a. tog han upp att en fungerande demokrati kräver fredliga maktskiften och att när så sker är det lika mycket minoritetens förtjänst som majoritetens.
Han talade om hur han önskade att Ghana kunde bli matexportör och att USA behövde öppna upp sin marknad för import för att detta ska kunna ske.
Han lovade att USA skulle vara en god partner till alla de som jobbar för demokrati och stabila institutioner. Han uppehöll sig mycket i talet kring frågan om korruption i samhället och statsförvaltningen. Och, till min förvåning, poängterade han att bistånd i sig inte kan lösa ett lands utvecklingsproblem och att syftet med bistånd är att det inte längre ska behövas.
”Afrika behöver inte starka män, Afrika behöver starka institutioner”
…sa Obama under talet och fortsatte med att de som har makten inte ska ägna sig åt att ändra konstitutionen så att de kan behålla makten.
Obama valde att besöka just Ghana för att han ser landet som en demokratisk förebild, där regeringsmakten skiftat åt båda hållen på demokratiskt och fredligt vis. Han valde inte att besöka det största eller strategiskt och ekonomiskt viktigaste landet i gammal realpolitisk anda, utan ett land som han såg som en demokratisk förebild. Detta om något är ett erkännande av att George W Bushs idealistiska utrikespolitik faktiskt, bärs vidare av Obama, i varje fall i Afrika.
Om Obama driver denna linje och får med sig den demokratiska amerikanska kongressen på en sådan linje, då har han mitt fulla stöd. Men då krävs också att han slutar be Ryssland om ursäkt genom att ”nollställa” relationerna efter att Ryssarna invaderat och brutit loss två regioner ur ett självständigt granland med internationellt erkända gränser. Ryssarna borde vara de som bad om ursäkt och nollställde relationerna. I varje fall i min värld.
Updatering
Nu ska Obama efter sitt tal i Ghanas parlament besöka det gamla svenska slavfortet Cape Coast Castle. Det ska bli intressant att se om detta rapporteras i media. CNN nämnde att det var byggt av svenskarna. Undrar om svensk media skriver om detta.
När Kaliforniens guvernör Arnold Swarzenegger år 2006 deklarerade att ”debatten om global uppvärmning är över” togs det av en del som att det faktiskt var så. Självklart är det inte så. Vi måste söka kunskap och förklaringar även framöver. Att göra det i ett mentalt klimat där debatten anses över går självfallet inte. Om finansiärerna av forskning är mentalt likriktade kommer forskningen också att bli det. Och det är aldrig bra på sikt. Nu har DN:s förre chefredaktör, Hans Bergström, skrivit en kolumn i DN om detta och de risker det för med sig för felaktiga och tokiga beslut.
Köp dagens DN, eller lär artikeln här.
Håkan Hellström, Pet Shop Boys, Oasis och Coldplay ska bl.a. ses.
Återkommer på tisdag med rapport och övrigt bloggande.
Frihetstrubaduren med sin grabbakör spelar uruppförandet av sina nya verser till Staten och kapitalet kl. 22.30 i Almedalen vid stora scenen.
Melodi: Staten och Kapitalet
Sen Gustaf den andre Adolf har vi varit idioter
Svenska banker i baltikum har letts av patrioter
Krediterna expanderar på bredden och på längden
Svenska ministrar tar från oss för att garantera penningmängden
Sida vid sida, tillsammans hjälps dom åt
staten och kapitalet, dom sitter i samma båt
fast det är inte dom som ror, som ror så svetten lackar
och piskan som kittlar, kittlar inte heller
deras feta nackar
Arbetslösheten stiger och i takt med den, paniken
Förhandlingar körs i botten om Trollhättefabriken
Då dyker det upp ett Kinderegg och garanterar produktionen
Notan skickas vidare och betalas utan spisning utav tjänstehjonen
Sida vid sida, tillsammans stryker de fram
staten och kapitalet, två vargar fromma som lamm
fast det är inte dom som ror, som ror så att svetten lackar
och piskan som kittlar, kittlar inte heller
deras feta nackar.
ps Om någon ser SAABs VD, Jan-Åke Jonsson, som var här i Almedalen i går kväll, så tipsa honom om denna spelning. ds
Värnamoliberalerna PJ Anders Linder, Fredrik Y. Törn, Marcus Lindquist, Annie Johansson och Peter J Olsson strålade samman på Liberala gruppens seminarium under Almedalsveckan.
Annie Johansson var värd och moderator för seminariet som handlade om värderingsskifte. Paneldeltagarna var PJ Anders Linder, Sakine Madon och Johnny Munkhammar.
Förutom att PJ gav en gliring åt Munkhammars marxistiska historiesyn så var avslutningen ytterst underhållande.
Munkhammar avslutade med att säga att han ville lansera ett nytt begrepp.
– Principfast pragmatism, vad tycker ni om det?
Varpå Sakine Madon i panelen svarade:
-Lagom.
Och Peter J Olsson fyllde i:
-Hälften rätt hälften fel.