Ett utmärkt litet reportage från den tiden Sverige hade Sovjetisk frihet på radioområdet.
http://wwwc.svd.se/statiskt/multimedia/ljudbildspel/piratradio/index.html
Ett utmärkt litet reportage från den tiden Sverige hade Sovjetisk frihet på radioområdet.
http://wwwc.svd.se/statiskt/multimedia/ljudbildspel/piratradio/index.html
I Sverige finns bara narkotikamissbrukare. I den svenska drogdebatten skiljer man aldrig på brukare och missbrukare. Jo alltså, om det gäller alkohol så anses det finnas sådana som dricker alkohol utan att offentligt och språkligt klassas som missbrukare. Men om det gäller ”knark” eller narkotika så är alla missbrukare – för livet. Den som rökte marijana ”the summer of love 1967” är i den svenska debatten att betrakta som en ”narkotikamissbrukare”. Man kan inte bruka någon slags narkotika utan att missbruka den och därmed vara på väg ned i förnedring, kriminalitet och förtida död. Ni känner igen debatten. Och retoriken. Staten backar upp denna syn, så det är något officiellt över detta.
Är detta ett problem? Ja det är ett problem, eftersom det blir svårt att problematisera det där med droger. Det blir svårt att föra en nyanserad diskussion. Det blir svårt att diskutera skademinimering eftersom det anses vara en diskussion på det sluttande planet. Därför gäller det att vara kategorisk.
Detta har gått så lång att det satt sig på språket. Narkotikaanvändning, eller narkotikabruk finns inte på svenska, bara narkotikamissbruk finns.
Det som Europeiska kommissionen på engelska ger rubriken ”Drug use in Europe under the microscope” blir i sin svenska översättning till ”Narkotikamissbruket i Europa under mikroskopet”.
Bloggen Chris Ramblings hittade, och skrev om, just detta exempel här.
Således har vi har två knarkmissbrukare i regeringen, Sven-Otto Littorin och Anders Borg har båda medgett att de prövat/testat narkotika.
Och i den förra regeringen hade vi tre ministrar som medgett att de prövat/testat narkotika, Mona Sahlin, Thomas Bodström och Gunnar Lund.
De borde samtliga – enligt den offentliga retoriken – sitta inne och inte i regeringen. Det skulle både de och samhället varit förtjänt av. Hur illa skulle det inte kunnat gå för dem annars? Eller…?
Musikbloggen sundaymorning.nu tar upp frågan om musik och politik med anledning att public serviceradion serverat oss scoopet att det kan finnas främlingsfientliga personer i Sverigedemoikraterna.
Att sjunga onyanserade politiska visor hör den politiska ungdommen till. Vi sjöng allt från Hoola Bandoola Bands Stoppa Matchen och Fy På Dig Såsse – Gud i Brallan till vietnamkrigs-vänliga sånger på våra sittningar. Det betyder varken att vi var kommunister eller stora anhängare till Nixons dominoteori. Det betyder bara att det är förbannat roligt att sjunga och raljera över gamla och förlegade ideal.
Wanja Lundby-Wedin sitter som bekant i Aftonbladets styrelse. Från den positionen har hon försökt styra upp den, enligt henne för oberoende och inte tillräckligt LO-lojala debattsidan genom att knyta den till Ledarsiden, d.v.s. närmre Helle Klein med den ”guldkantade” lönen och det ”guldkantade” pensionsavtalet. Helle Klein synes ju ofta vara toklojal mot LO och socialdemokraterna när hon skriver, så att Wanja Lundby-Wedin och Erland Olausson vill att Klein ska styra detabbsidan i stället för den mer frimodiga Lotta Gröning förvånar föga.
Att de även velat ge sig på den allt för självständiga Lena Mellin, en av Sveriges bästa politiska reportrar, för att ”hon på allmän plats fick framföra åsikter som de tyckte gick stick i stäv med sossarnas och LO:s linje” är också logiskt.
Man ska vara LO och partiet lojalt. Man ska göra som man blir tillsagd. Och man ska inte tänka själv.
Men anledningen till att Aftonbladet är Nordens största tidning är att den inte agerar som partiets språkrör utan sedan A-pressens konkurs 1990 successivt blivit mer och mer självständig i sina nyhetsvärderingar och i sina analyser. Ledarsidan har blivit resarvatet för socialister somn Klein och Olle Svenning.
Det är bara för ägaren LO att välja, antingen är tidningen toklojal och mindre relevant som på 70-, och 80-talet, eller så får den vara professionellt oberoende och Nordens största tidning.
Konkurrenten Expressen har skrivit om LOs påtryckninga här.
Rolf van den Brink skriver om knähunden Heller Klein här.
På bloggen Skiften skriver de om vad ”Earth hour” symboliserar.
Vad man glömmer att nämna är att om människan levt som man gjorde under jägarsamhället skulle det ha krävts 85 jordklot för att försörja 6 miljarder människor. Tack vare en fantastisk teknisk utveckling lever vi idag längre och friskare liv än någonsin.
Det är tack vare elektriciteten och annan teknik vi kan leva så pass många på denna planet och det är tack vare tekniken vi kan bli ännu fler. Vi borde hylla ljuset istället för att släcka ned det. En miljard människor lever fortfarande i extrem fattigdom och skulle få ett otroligt mycket bättre liv om de fick tillgång till billig och ren energi.
Att släcka ljuset ikväll är att säga “jag tycker människan är en parasit, jag vill att vi ska föra utvecklingen tillbaka, jordklotet har inte möjlighet att försörja oss människor, vi borde vara färre än vi är“.
Min allmänna undran är vilka det är som normalt sett använder mer el än de behöver? Att t.ex. skaffa ny energisnål kyl och frys minskar förbrukningen, men är ingen momentan entimmes symbolhandling för ett medeltida bondesamhälle.
Sedan kan man undra om alla stearinljus som gick åt när elbelysningen släcktes ner i hemmen inte släppte ut mer koldioxid än vad de nedsläckta lamporna sparade.
Även den socialdemokratiske bloggaren Erik Laakso skrev klokt om detta jippo. Han resonerade om att samma politiker som släckte ner lyset ”för miljöns skull” använder skattepengar till att skjuta upp tungmetaller när det ska firas nyår.
Så trevligt att få uppleva att någon i offentligen resonerar som jag.
Nu har rikskärringen Marit Paulsen skrivit en bok om vår mat igen, denna gång drar hon bl.a. en lans mot ”ekologisk” mat i boken ”Lurad av laxen”.
”Ekologiskt” odlad mat skulle innebära massvält för att det går åt mer mark och mer energi, d.v.s. man får mindre mat för samma pengar OCH ekologisk mat skulle innebära en ekologisk katastrof eftersom 50 procent mer land skulle behöva odlas upp, d.v.s. skogsavverkningen där skogen inte återplanteras skulle öka enormt.
Så jag har aldrig köpt ”ekologisk” mat om det funnits ett alternativ. Jag dricker t.ex. inte mjölk på McDonalds, eftersom de är så politiskt korrekt kissnödiga efter att ha tagit sina PR-råd från Prime PR att något ”oekologiskt” alternativ inte finns. Men de gör såklart som kunderna vill, så PR-råden är det nog inga fel på. Men allmänheten är itutad att ”ekologisk” mat odlad utan konstgödsel och bekämpningsmedel skulle vara bra för människorna på jorden. Och så är inte fallet.
Men på Kravs hemsida kan man läsa lögnen utskriven:
Bra Miljö
KRAVs regler siktar mot en hållbar produktion. Därför får kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer (GMO ) inte användas.
Ekologisk mat är som att vrida utvecklingen tillbaka till innan den gröna revolutionen och helt enkelt sänka arealavkastningen. Det är som att avskaffa den gröna revolution som gjort det möjligt att odla tillräckligt med mat för alla jordens invånare. Om mat ska odlas mer ineffektivt och därmed dyrare – vilka drabbas då? Fattiga människor i u-länder såklart. Är det bra?
Idén med ”ekologisk” mat håller helt enkelt inte för en prövning gentemot den tyska filosofen Emmanuel Kants kategoriska imperativ: ”Du ska handla så att du skulle vilja att dun handling blev tiull allmän lag.” Och idéer som inte klarar av Kants kategoriska imperativ är dåliga idéer.
Många gånger har jag fått konstiga blickar och svar när jag i olika affärer frågat om de inte har ”oekologisk” mjölk då det endast funnits ekologiska alternativ. Kanske blir det sämre med den här sortens nöjen i framtiden – men det vore bra för allt utom min egen vardagsundehållning medels situationskomik.
De som tjänar pengar på att lura i folk lögner om det här med hur bra och nödvändigt det är med Krav-märkt mat är främst ”KRAV ekonomiska föreningen” som får betalt av företagen som betalar för att få använda deras logga. Det är gränsande till utpressning eftersom opinionstrycket mot företag byggs upp genom att företag som motsätter sig att betala dessa maffiapengar till Krav ekonomisk förening helt enkelt hängs ut i media som miljösvin – vilket de inte alls behöver vara.
Det finns en hel bok skriven om hur industrin med alla dessa märkningar fungerar, den heter Avlatsindustrin och skrevs av Kristian Karlsson. Klicka på bilden så kan du beställa den på nätet.
Marit Paulsen är folkpartiets förstanamn på folkpartiets lista i Europaparlamentsvalet i juni i år. En helt annan division är kristdemokraternas snusförbjuderska Ella Bohlin.
Även expressens ledarsida skriver om Marit Paulsen bok här.
Jag har länge och ofta funderat på vad som definierar en diktatur. Det finns många diktaturversioner; kommunistiska, fazcistiska, militärdiktaturer, teokratier, despotier.
Jag har kommit fram till att en av de få saker dessa har gemensamt förutom att de inte är liberala demokratier är att der saknar självdistans och humor.
Ryssland har nu via ambassaden i Stockholm visat på riktiga Sovjettakter med anledning av melodifestivalens paushumor ”Tingeling”. Ni kan se den för det officiella Ryssland så misshagliga humorn här.
Anatoly Kargapolov vid ryska ambassaden har sagt att han tycker att komikern Henrik Dorsin borde sättas på mentalsjukhus p.g.a. ryssfobi. Diplomaten Kargapolov, alltså ryska statens officiella representant i Sverige, kallar sketchen ”motbjudande”. Fina gamla Sovjetreflexer¨. Sinnessjukhus och sinnessjukdom var ju det vanliga för oppositionella kritiker i Sovjet – för några politiska fåmnga hade de ju såklart inte.
Enligt Expressen ska Kargapolov ha sagt:
”Jag förstår inte varför Sverige visar upp sådan ignorans och misstolkar bilden av Ryssland.”
Att tolka media som staten är så typiskt diktaturer. Och SvT är ju ”Fri television” helt utan kopplingar till politiska beslut och regler…
Och SvT visar på hur ”Fri television” verkligen är fri och självständig när de sedan skickar en ursäkt och blommor till den Ryska ambassaden. Fy fan.
En bra illustration på hur skattefinansieringen av kultur pretentiöst ses som garanten för självaste existensen av kultur – överhuvudtaget. När kulturbidragstagarna själva får berätta oemotsagda.
http://www.youtube.com/watch?v=1iC4YPRC0fc
Rätt uppblåst självbild. Det borde innebära att svensk allmogekultur uppstud först när den första knypplingskursen fick kulturbidrag från våra skattepengar.
Det är ju ingen nyhet att det intas märkliga positioner av den svenska vänstern vad gäller världspolitiken. Det enda systemet man kan se är att de hatar USA, men eftersom USA inte agerar mekaniskt logiskt så blir den som gnäller på allt USA gör inte heller så principfast eller logisk.
Bloggaren Johan Ingerö tar upp tar upp två exempel på detta.
Först om hur Katrine Keilos på Aftonbladet tycker att något borde göras för att stoppa de omänskliga vidrigheterna i östra Kongo samtidigt som det klagats på interventionistisk politik i riktning mot demokrati i andra länder i åratal. Läs den bloggposten här.
Sedan om hur motståndarna mot ”ockupationen” i Irak prisats av bl.a. vänsterdebattören och biträdande chefen för Aftonbladets kultursidor Åsa Linderborg och hur stolta de måste vara när det kommer fram att kvinnliga självmordsbombare rekryteras genom att först våldtas at motståndsrörelsens ”heliga krigare” för att sedan få rådet att bli själmordsbombare och via det martyrskap som det ger slippa skammen som dessa religiösa våldtäktsmän tycker att deras offer annars bär på. Måste kännas riktigt riktigt bra att berömma sådant motstånd mot ”USA” och den begynnande demokratin i Irak för en feminist som Lindeborg. Läs den bloggposten här.
Det är som vanligt med Aftonbladet, ledarsiden och kultursidan är full av luftpastejer, ologiska analyser och medvetna missförstånd. Den enda röda tråden är USA-hatet.
Den Kanadensiska, Torontobaserade tidningen, The Globe and Mail, skriver om att rapporteringen av den Israeliska bomningen av en FN-skola i Gaza varit grovt felaktig. Ingen dog som befann sig i skolan eftersom de tre granaterna slog ned utanför, skriver tidningen och refererar till en av FN-skolans egna lärare. Läs artikeln här.
Svensk media har knappast brytt sig om att kontrollera fakta rapportera vad som verkligen hänt. Ingen lär på svenska ha läst en artikel som denna.