Kategoriarkiv: Mediekritik

Ekot: ”skäligen ointressant vilken politisk bakgrund KÅ Johansson har”

I går när efter att jag skrivit min bloggpost ”Socialdemokrat hoppar av Miljömålsrådet” där jag påpekade att Ekot i sin rapportering utelämnade den enligt mig relevanta bakgrundsinformationen att Bengt K.Å. Johansson är en f.d. socialdemokratisk minister så mäjlade jag följande till Ingrid Gustavsson, som gjorde inslaget på Ekot.

Kl. 16.57 i går 15 september skrev jag följande mäjl:

Rubrik: Ni utelämnar relevant bakgrundsinformation

Jag tycker ni borde tänka på att ge relevant bakgrundsinformation.

http://www.fytne.nu/bengt-ka-johansson-milomalsradet/
om denna er nyhet
http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2313879
MVH
Fredrik Y. Törn

I dag kl. 09.57 fick jag följande svar:

Hej,

Det är skäligen ointressant i sammanhanget vilken eventuell politisk färg K Å Johansson har – det är hans uppdrag i Miljömålsrådet som är det väsentliga.  För övrigt är det ett stort antal av landets generaldirektörer, Svenskt näringsliv, SKL, LRF och miljöorganisationer som står bakom Miljömålsrådets rapport, som kom i våras.  Naturligtvis står det var och en fritt att ha åsikter om ifall det var klokt eller galet att hoppa av.  Vi önskade också få en kommentar från Andreas Carlgren, men han befann sig i luften på väg till Argentina.

Med vänlig hälsning
Ingrid Gustavsson, Ekot

Om den som kritiserar regeringen tillhör alliansen eller oppositionen är alltså ”skäligen ointressant” enligt Ekot. Jag tror inte på vad jag läser. Och det delvis p.g.a. Ekots sätt att argumentera, nämlighen att det ”För övrigt är det ett stort antal av landets generaldirektörer, Svenskt näringsliv, SKL, LRF och miljöorganisationer som står bakom Miljömålsrådets rapport”. I min värld är detta just ett påpekande om att det är relevant vad de som säger har för bakgrund. Och varför lade då Ekot till den informationen på kvällen om det nu var så ”skäligen oitressant”?

Påpekandet att det står ”var och en fritt att ha åsikter om ifall det var klokt eller galet att hoppa av” är irrelevant eftersom jaq inte resonerat kring detta. Det står såklart var och en fritt att engagera sig eller hoppa av. Har någon antytt något annat?

Nu har Ekot kompletterat sin nyhet – på hemsidan…

Jag skrev här tidigare i dag om hur Ekot valde att inte nämna att ordföranden i Miljömålsrådet, Bengt K.Å. Johansson, som nu avgår i protest mot den borgerliga regeringens miljöpolitik, var en f.d. socialdemokratisk minister.

Nu har dock Ekot kompletterat nyheten på sin hemsida med den uppgiften – visserligen inte i rubriken, men i varje fall i texten på hemsidan.

Men de har inte, som de i dag gjorde med två andra inslag i dag, skrivit att nyheten är updaterad. Så den som söker på länken jag hade i inlägget hittar ett inslag som nu är komplett. Min kritik framstår då som ogrundad.

Socialdemokrat hoppar av Miljömålsrådet

Public serviceradions nyheter, Ekot, rapporterar stort uppslaget att:

Ordföranden i Miljömålsrådet, Bengt KÅ Johansson, hoppar av i protest mot regeringens miljöpolitik.

Vad publicserviceradion noggrannt undviker att informera sina lysnare om är att Bengt KÅ Johansson är en f.d. socialdemokratisk minister. Bengt K.Å. Johansson var biträdande socialdemokratisk finansminister 1985-1988 och civilminister 1988-1991.

Ingen faktauppgift i Ekots nyhet är felaktig, men självklart får man ett helt annat perspektiv på nyheten att han hoppat av Miljömålsrådet om man vet att han ägnat en stor del av sin karriär åt att vara socialdemokrat och som sådan mer eller mindre ständigt kritiserat den svenska borgerligheten?

Bengt K.Å. Johansson har inte gjort något fel, men Ekot har underlåtit att ge relevant information. Det händer aldrig att Ekot på detta sätt missar att säga att någon är f.d. borgerlig politiker. Det handlar om hur de försöker styra våra tankebanor genom sitt urval genom att göra socialdemokratisk kritik mot den borgerlioga regeringen för allmängiltig – intill förväxling lik fakta.

Ekots lyssnare, speciellt de de som är födda efter 1973 och aldrig röstade i något val när han var minister (i dag ca 2 miljoner svenskar mellan 15-35 år), känner inte till Bengt K.Å. Johanssons bakgrund. I den här kontexten är den informationen högst relevant. Varför underlåter publicserviceradions Ekonyheter att informera oss om detta?

DN KULTUR läser inte min blogg…

DN läser inte min blog… – gråt och förtvivlan… :-), men det borde de göra!

I dagens DN KULTUR tar Lisa Irenius upp den Estinska socialdemokraten Marianne Mikkos förslag om att reglera och registrata bloggandet. Hon skriver:

Det så kallade ”lagförslag” som får bloggarna att gå i taket är inte ens i närheten av att bli verklighet. Europaparlamentet har inte makt att initiera lagstiftning i EU. Texten i fråga kommer att lämnas till EU-kommissionen, och om det sedan blir lagstiftning är vägen dit både lång och krokig och inbegriper inte minst 27 nationella viljor.

Detta antyds av vissa skribenter, ingen väljer att göra det tydligt för läsarna.

/—/

Är det konstigt att man för diskussioner kring lag och etik i bloggvärlden? Att man bekymrar sig över hur människor som utsätts för förtalskampanjer ska få upprättelse? Att man tycker att det är problematiskt att vissa företag tjänar pengar på det innehåll bloggarna genererar, utan att bloggarna får någon ersättning?

Bloggar behöver – och bör – vara fria. Men det är ingen anledning att ignorera problem som faktiskt finns.

/—/

det bär emot att prata om bloggosfären som en enda röst, men jag har dessvärre inte hittat någon där som tycker annorlunda. Och jag har verkligen letat.

Dena blogg är uppenbarligen för liten och okänd för att läsas av den som ”verkligen letat”. Jag skrev om hur det förhöll sig med den Estinska socialdemokraten Marianne Mikkos bloggregistreringsförlags legala status tidigt när diskussionen kom upp i bloggvärlden via HAX och sedan ut i gammelmedia.

Här kan ni läsa vad jag skrev den 25 juni om bloggregistreringsförslagets legala status.

Samt här efterföljande inlägg den 25 juni om den svenska Europaparlamentarikern Christoffer Fjellners kommentar kring ärendet.

Och här från den 27 juni om meddelarskyddsaspekterna av bloggregistreringsförslaget.

Och till sist blir jag ju nyfiken på om den här bloggen klarar de rätt rimliga kraven på redlighet i tangentföringen som Lisa Irenius på DN-KULTUR skriver om? Det är en högst relevant diskussion hon efterfrågar och jag vill inte föregå med dåligt exempel.

Tidningsutgivarna ser politiker som mediemakthavare

Tidningsutgivarna ordnade ett mingelseminarium om veckans mediemakthavare under Almedalsveckan. En panel fick nominera förslag och sedan fick vi som deltog rösta. Nominerade blev: Fryshuset, Martin Ådahl (Fores), Almedalsbloggen.se, Svenska Kyrkan och socialdemokraternas vice partisekreterare Stefan Stern.

Vann gjorde Stefan Stern. Lars Adaktusson som nominerade honom gjorde det med motiveringen att Mona Sahlin fått det största mediala genomslaget med sitt utspel om fastighetsskatten och uppgörelsen om FRA med miljöpartiet.

Jag har två invändningar.

Hur kan veckans mediemakthavare utses innan veckan är slut och både Fredrik Reinfeldt och Lars Ohly ännu hållit sina Almedalstal?

Kan partier vara mediemakthavare?

Hur som helst så meddelades det att omröstningen utfallit jämt bland de nominerade. Stern var inte närvarande så Ilmar Repalu, s-kommunalrådet i Malmö, fick ta emot priset i hans ställe. Han meddelade dock att han hade röstat på Fryshuset.   🙂

Expressen missar att Ulf Bjereld är socialdemokrat

Expressen har en artikel med rubriken: ”Experterna om FRA-krisen”.

En av experterna som uttalar sig i artikeln presenteras som ”Ulf Bjereld professor i staskunskap.” Vad expressen glömmer, eller väljer att utelämna, är att samme Ulf Bjereld är aktiv socialdemokrat, han är styrelseledamot i Sveriges kristna socialdemokratiska förbund, även kallat broderskapsrörelsen.

Ulf Bjereld säger inga förgripligheter eller något kontroversiellt, men visst läser man följande uttalande av honom på lite olika sätt om man vet, respektive inte vet, att han är aktiv socialdemokrat:

”Misstro mot det politiska ledarskapet. I den bästa av världar begränsar den sig till den sittande regeringen, i den sämsta dras alla politiker över en kam.”

Problemet är inte att Ulf Bjereld får uttala sig eller vad han säger, utan att Expressen inte berättar att han inte bara är ”expert” utan även oppositionspolitiker.

Tipstack: Patrik

Aftonbladet: ”McCain oerfaren i krig”

Denna famösa artikel framför aftonbladets åsikt via ombud. Eftersom republikanernas presidentkandidat , Senator McCain, ogillas av aftonbladet är de noggranna i urvalet av nyheter kring det amerikanska presidentvalet. I en artikel lyfter de fram vad Exgeneral Clark säger om McCain. Det står att han stödde Hillary i det nyss avgjorda primärvalen i det demokratiska partiet. Men Clark är inte bara en Exgeneral som stött Hillary, han ställde själv upp som presidentkandidat i demokraternas primärval för fyra år sedan, det som Kerry då till slut vann. Han tillhör således toppskiktet i det demokratiska partiet, det kan vara bra att ha i bakhuvudet när han, ett väl valt ombud från demokraternas kampanj, försöker ge sig på en av McCains relativa styrkor i förhållande till dennes demokratiske motståndare i presidentvalet i november i höst.

Två saker finns att säga om detta.

1. Clark har givetvis rätt i att man inte automatiskt blir en krigsledare för att man blivit nedskjuten som stridspilot. Men jag skulle däremot hävda att den som varit stridspilot i krig, blivit nedskjuten, torterad och suttit som krigsfånge under svåra omständigheter i flera år vet vad krig innebär för elände. Detta är andra sidan av myntet, och om det vet nog McCain mer än Clark själv. Och man kan ju undra om aftonbladet och Clark anser att Obama på något sett skulle kunna anses jämbördig McCain vad gäller krigserfarenhet.

2. Clarks kritik kan faktiskt ses som att han tycker att McCain inte har gutts nog att vara offensiv i krig. Varför säger han annars: ”Han har inte varit där och givit order om att bomberna ska falla.” Det kan vara värt att veta att Clark själv höll på att starta tredje världskriget p.g.a. sin offensivlusta under Kosovokriget 1999 när han var Natogeneral. Den brittiska generalen Jackson sa till Clark att: ”Jag tänker inte starta tredje världskriget åt er”, när Clark beordrade Jackson att med sina trupper återta flygplatsen i Pristina i Kosovo från de ryska trupperna där.

Man kan ju undra om Aftonbladet verkligen är oroliga för att McCain inte skulle vara en tillräckligt offensiv befälhavare. Kanske har Aftonbladet helt enkelt inte koll på Clarks historia, när de låter honom föra tidningens talan mot McCain, jag tror det är så enkelt.

Objektivitet är inget annat än kollektiv subjektivism

Public Service som garant för objektivitet är en omöjlighet. Objektivitet utanför matematikens värld är en teoretisk omöjlighet. Objetivitet är inget annat än momentan koncensus inom en grupp.

Såhär när regeringens utredare, Rose-Marie Frebran (kd), presenterat public service-utredningen ”Kontinuitet och förändring” kan detta vara bra att ha i bakhuvudet.

Utredningen är ett sammelsurium av självmotsägelser och intellektuellt pinsamma argument, men inget annat var att vänta. Det är inte utredarens fel, det är regeringens.  Inte för att det någonsin varit på något annat sätt utan just för att det alltid varit lika dant. Det är alltså inte alliansregeringen som gjort något nytt och dåligt. Det är alliansregeringen som egentligen vill ha det som socialdemokraterna alltid ha velat ha det. Det finns bara detaljskillnader på marginalen mellan alliansen och socialdemokraterna i denna fråga. Dessa skillnader har vi nu fått diskuterade en del i media, men det är en skenfäktning. Ingen har diskuterat det bedrägliga med public service-media.

Public service ger sken av att vara något det inte är – objetivt. De som jobbar där, de som är chefer tillsatta av styrelsen, som är utsedd av regeringen – alla har de sina agendor. Problemet är att detta förnekas. Och vi alla förleds vara mindre kritiska och lita mer på vad som kommer från SvT.

Problemet med public service är att något som inte är objektivt, eftersom det inte kan vara det, ändå ger sken av att vara det. Detta är det bedrägliga med public service, den förmenta objektiviteten och det förmenta allmänintresset. Public service försöker förleda oss att de existerar oberoende av sin finansiering och oberoende av de som reglerar och styr verksamheten.

Det faktum att public service-TV:s framtida villkor utreds av en kristdemokrat, utsedd av regeringen och presenteras på en presskonferens på Kulturdepartementet visar just hur beroende SvT är. Och det visar vem som är husse.

I stunder som dessa undrar jag vad som skulle varit annorlunda om Cecilia Stegö suttit kvar som kulturminister. Förmodligen var hon omöjlig som minister för en feg allians, förmodligen hade hon blivit toppstyrd av alliansens partiledare. Vi talar ändå om en regering som inte ens kan samla ihop sig till att avskaffa den statliga filmcensuren i Sverige.

Utredningen handlar inte om förändringar, den handlar om hur det ska vara som det var förut när tekniken gör att inget är som förut.

erixon.com: ”Dagens eko agerar socialdemokratisk presstjänst”

Arbetslösheten har minskat med 167.000 personer sedan förra valet. Dock har minskningen minskat med 4000 i den senaste mätningen. Ekot agerar presstjänst åt socialdemokraterna och sätter rubriken:

”Bakslag för regeringen”

Att konjunkturen och sysselsättningen är volatil är en sak. Vad regeringen bör bedömas efter är dock hurvida jämviktsarbetslösheten blir lägre eller inte.

Dick Erixon bloggar om hur Ekot vinklat siffrorna här.