1. Man gör ingenting och lever med de fördrag som nu gäller
2. Man förhandlar fram ett nytt fördragsförslag
2½. Man förhandlar fram undantag åt Irland (som man gjorde med Maastrichtavtalet i Edinburghavtalet åt Danmark och UK)
Alternativ 2½, d v s undantag för Irland har redan Polens premiärminister, Donald Tusk, fört på tal.
Det finns dock problem med denna lösning. Vad är det Irländarna skulle vilja ha för undantag? Det som den sakliga kritiken delvis riktat in sig på är den permanenta president som ska leda ministerrådet. Rimligtvis är detta något som ett medlemsland inte kan få ett undantag från (till skillnad från den gemensamma valutan som ett land givetvis kan ha undantag från).
Man borde så klart ersätta omröstningsreglerna från Nice med det som är i Lissabon. Men samtidigt plocka bort allt i Lissabon som inte har med EU:s beslutsmekanism att göra. Skala ner fördraget till ett minimum och låt det handla om hur man fattar beslut i EU och hur beslutsmakten kan delegeras till EU. Det blir väl inte så mycket kvar då, men det som är kvar är desto bättre.