…och för att rösta på Piratpartiet.
Ytterligare en känd liberal debattör har just gått ut och sagt var han ska rösta på. Storbloggaren Henrik Alexandersson ska inte rösta på Fjellner p.g.a. att han vägrar rösta moderaterna, ett parti (bland flera) som drivit igenom FRA-lagen, IPRED-lagen och teledatalagen.
Själv har jag svårt för enfrågepartier. Vad ska de tycka i frihandelsfrågor? I frågor som rör relationen till diktaturer? Om EU:s ”militärisering”?
Men jag måste medge att det fan inte är lätt att hitta ett parti som är för marknadsekonomi, rättsstat och yttrandefrihet samtidigt som de är emot total övervakning av alla som lever modernt.
Jag har inga stora problem med IPRED-lagen, men FRA-lagen och teledatalagen är livsfarliga verktyg i statens händer. Den dagen det är slut med demokratin, p.g.a. oss själva eller p.g.a invasion finns alla diktaturens älsklingsstrukturer för övervakning av oss redan där och de som styr den kan dessutom bak-tracka våra förehavanden.
Vi blir som vanligt utsatta för en naiv vackert-väder-politik som bygger på att den som inget har att dölja…
Jag måste medge att detta gör det svårt att bli nöjd med sitt val i detta val, den 7 juni, hur man än till sist röstar.
Till sist undrar jag hur de som döper en politisk organisation till Piratpartiet tänker. Pirater är tjuvar, rånare, mördare och våldtäktsmän till havs. De batalar inte för sig, det är deras centrala verksamhet. Ungefär som din gemene kommunist tycker att det ska vara. Därför har jag svårt för ett parti som förefaller glida på frågan om hurvida man ska betala för sig, även om jag tycker att kärnfrågan inte är illegal fildelning utan utformningen av upphovsrätten. När den är lämpligt utformad går det att gå vidare och lösa frågan om illegal fildelning. Vi har börjat i fel ände.
Men, hur det än är med den saken, så kan jag inte acceptera de oproportionerliga inegritetsinskränkningarna som bl.a. den svenska staten nu genomfört. Hade det handlat om att undvika krig och folkmord hade jag kanske begripit avvägningarna mellan övervakning och nytta.
Lagstiftning är extremt svår att rulla tillbaks, så det är med sorg jag ser på de senaste två åren.
Skulle bara vilja påpeka vad som är fel med Ipred.
* Privata intressen kan åtala och frysa tillgångar.
* Samma privata intressen sköter insamlandet av bevis och tillåts göra intrång i den privata sfären.
* Åtalade ställs i civilrättsdomstol, vilket gör att de inte får hjälp med advokat (lägg dessutom till att tillgångarna är frysta så de kan inte skaffa egen advokat heller).
* Att åtala är en källa till inkomst, då även om man förmodar att många frikänns så överstiger inkomsterna från stämningsanökningar vida de omkostnader som proceduren har. Att åtala har alltså blivit en affärsverksamhet.
* Den åtalade ska uttryckligen förhindras få reda på att denne är misstänkt innan själva tillslaget.
* Det är den som äger internetuppkopplingen som ställs till svars. Inte den som utfört ev. olagliga handlingar på densamma.
* Som oskyldigt anklagad ställs man inför valet att betala ett stort belopp och ”erkänna” sig skyldig, eller att stämmas på ett större belopp där själva omkostnaderna för försvaret är ohygglig. Detta kallas utpressning.
* Risk för missbruk är extremt stor. I samtliga andra länder som infört Ipred (nästan exakt likadant som Sverige) har allt från småskolebarn till pensionärer och döda stämts.
Alla dessa punkter och flera andra kan som mildast beskrivas som högt tvivelaktiga ur rättssäkerhetssynpunkt, men totalt omvändande av hur demokratisk rättssäkerhet fungerar är närmare sanningen.
Nå, pirater till webs, är nog inte lika illa som pirater till havs..
Även om lagstiftningen är svår att rulla tillbaka, så MÅSTE det göras.
Sen tror jag alla hoppas på att detta hot mot demokratin är något tillfälligt (att demensinfluensan i rosenbad går över), och att piratpartiet kan lägga till för gott, så snart som möjligt.
För som du säger, så har pirater inget i politiken att göra.
Tjena
Visserligen är pirater till havs kriminella på många sätt och vis. Men de hade vissa goda egenskaper också, vilken kan förklara varför vi är så fascinerade av dem.
Här kommer några obekräfade uppgifter fritt från mitt eget minne:
Piratskepp var relativt demkratiska organisationer; kaptenen styrde med mandat från sin egen besättning och inte från kung eller fosterland.
Byten delades broderligt inom besättningen och det fanns ett system för att ersätta förlorade kroppsdelar.
Piraternas offer var i allmänhet långt från rättfärdiga; de utnyttjade lokalbefolkningar hänsynslöst och handlade med slavar.
Så nog förkroppsligar internetpiraterna på sätt och vis sina karibiska namnfränder; demokrati, gräsrötter, ”sharing is caring” samt lagliga och moraliska gråzoner.
MVH
”Pirater är tjuvar, rånare, mördare och våldtäktsmän till havs.”
Jo, det är ju vad folk på ’pirat’ sidan påpekat i flera decennier nu. Dock har ju monopolförespråkarnas propaganda fortsatt försöka associera ’immaterialrättskritiker’ med ’pirat’, ’olovlig duplicering’ med ’stöld’, etc.
Vid det här laget är meningsglidningen i ordet ’pirat’ så långt gången att det är lika bra att annama det för allt från monopolrättskritiker, privatlivsförespråkare, ja, för de som ser obehindrad kopiering som en nödvändig förutsättning för en konkurrenskraftig fri marknad, till och med marknadsförespråkare.
Det är nog bara att konstatera att racet om ordet ’pirat’ är kört. Använd ’sjörövare’ för de båtburna tjuvarna.
”även om jag tycker att kärnfrågan inte är illegal fildelning utan utformningen av upphovsrätten. ”
I princip tror jag inte det går att nå en lämplig utformning, eller lösa frågan med illegal fildelning, så länge man insisterar på en grundprincip i form av monopolrätt. Formulera om det helt baserat på ersättningsproblematiken istället så går det att konstruera system som fungerar bättre.
STIM-avgifterna är till sin natur inte lika destruktiva som monopolrätt. Kanske den artificiella distinktionen mellan ’sänding/framförande’ och ’exemplarframställning’ borde kastas. De kan ju fungera som ett exempel på aningen mindre dåligt system i en grundlig omvärdering, då de tycks leverera en mycket bättre utdelning till många upphovsmän än monopolrätten.
Sen kan man ju också diskutera om administration och inkassering av sådana medel verkligen skall skötas av privata intressen, och inte åtminstone skötas av de offentliga systemen såsom skatteverket så man får en ordentlig redovisning, demokratisk kontroll och kan göra riktiga utvärderingar av effektivitet och nytta.