Skotten i Mainila – Sovjets ”incident” för att starta Vinterkriget mot Finland 1939.

På eftermiddagen den 26 november 1939 besköt Sovjetryssaland den egna ryska byn Mainila, precis på den ryska sidan om gränsen till Finland på Kareliska näset. På kvällen samma dag gick Moskvaradion ut och fördömde den ”finska” aggressionen. De hävdade att fyra Ryska soldater dödats. Kanske stämde just den uppgiften, men det var inte finnarna som skjutit med sitt artilleri, det var ryssarna själva. Detta erkände senare en rysk krigsfånge. Och 1994 medgav även den dåvarande Ryska presidenten Boris Jeltsin att så varit fallet. En finsk undersökning direkt efter händelsen visade att inget finskt artilleri varit placerat inom räckvidd vid det aktuella tillfället. Skotten i Mainila var Stalins och Sovjetrysslands officiella casus belli – krigsorsak.

Dagen efter sa Sovjetryssaland upp den tioåriga icke-angreppspakteten som tecknades med Finland 1934. Finländarna kunde sedan se stora Sovjetryska truppsammandragningar vid gränsen. Något som givetvis planerats långt innan incidenten i Mainila. Från ingenting går det inte att dra ihop 460.000 man, 1500 stridsvagnar och 1000 flygplan på fyra dagar i den oländiga skogs-,och sjöterrängen mellan Finland och Ryssland.

Sovjetryssland hade sedan 1938 framfört militära krav på Finland och efter att Molotov-Ribbenroppakten ingicks med Nazityskland 23 augusti 1939 (vilken finnarna kallade för djävulspakten) meddelade Stalin att kraven på finska landavträdelser på Kareliska näset inte var förhandlingsbara. Detta trots att det var Sovjetryssland och Lenin Själv som tog den finska representanten Pehr Evind Svinhufvud i hand på Finlands självständighet 1917 inom de gränser som ännu 1939 var de gällande.

Finnarna hade under Moskvaförhandlingarna gjort vissa eftergifter, men inte fullt ut givit vika för de Sovjetryska kraven med argumentet att Tjeckoslovakien inte fått behålla sin frihet efter sina landavträdelser efter Münchenöverenskommelsen 1938. Nu vet man att Ryssarna planerat att ta hela Finland så den dåvarande finska statsledningen med president Kyösti Kallio i spetsen gjorde en riktig bedömning, såhär i historiens efterklokhet, att inte ge efter.  Stalin och Sovjetryssland hade inte för avsikt att nå någon överenskommelse med Finland. Förhandlingarna vara bara ett spel under tiden som anfallsplanerna förbereddes. Sovjetryssland ville ha hela Finland, med krig om de inte gav sig som de baltiska staterna precis gjort.

Vi ska vara tacksamma även i Sverige för detta.

Det finns uppenbara liknelser med hur Molotov-Ribbentroppaktens andra signatärmakt, Nazityskland, skaffade sig sitt casus belli 31 augusti inför anfallet på Polen 1 september 1939 då man klädde ut SD-soldater i polska uniformer och ”intog” den tyska radiostationen i Gleiwitz. Hitler meddelade i sitt radiotal 1 september att ”elden besvarades sedan kl. 05.00.”