Etikettarkiv: McCain

Vad det amerikanska valet egentligen handlar om

Slagskeppet USS Wisconsin BB-64 i hamnen i Norfolk

Det amerikanska valet handlar om vem som ska vara befälhavare över världens största militär. Givetvis så pratas det mycket om andra frågor, men de är enligt mig sekundära.

Mycket av allt annat det talas om har den amerikanska presidenten inte ensam makten över. Skolan, sjukvården, finanskrisen och mycket annat är sådat där antingen delstaterna egentligen har det största ansvaret, eller där kongressen har ett delat ansvar. Så är det inte med kärnvapenkoderna, de ansvarar presidenten för. Och speciellt för oss som inte är amerikaner så är det USAs utrikespolitiska agerande viktigast. Vem som är överbefälhavare och vilken handelspolitik som drivs är därför viktigast för resten av världen. Det var anledningen till att jag begav mig till Norfolk, planetens marinbas nr 1 till storleken. Inte enkelt att begripa vidden av storleken. Stort var det.

Obama vill ta hem truperna från Irak, satsa mer i Afganistan och omförhandla USAs samtliga frihendelsavtal.

McCain vill hålla kvar trupperna i Irak och i Afganistan samt driva på för mer frihendel.

Detta är i varje fall vad de säger själva. Kanske ljuger bara Obama när han säger sig vilja skydda den amerikanska ekonomin genom att omförhandla alla frihandelsavtal, jag tror det.

Dags att ge sig ivag till Washington.

Obama dominerar i Virginia

Nu har jag varit i Virginia i 2 1/2 dag och jag kan konstatera att Obama dominerar här. Jag har åkt bil från Washington Dulles Air Port till Norfolk. På vägen ner passerade jag Fredricksburg, Richmond och Hampton. Det var betydligt fler bilar med Obama-märken än med McCain-märken. Det var betydligt fler små valplanscher med Obama än med McCain längs med vägarna och utanför husen. Många barar och caféer med Obama-skylt i fönstret, men jag har bara sett ett enda ställe där McCain förekommit och det var Leesburg (en trevlig gammal liten stad för övrigt) där en biker-bar hade ett Veteranes for McCain-märke i baren.

Allt detta säger väl en del om vem som har de entusiastiska supprortarna på sin sida i dett val. Jag har dock hört folk här säga att McCain-supportrarna inte lika gärna skyltar med sina åsikter, så Obamadominansen kan vara något skev. En vän till mig hade träffat en demokrat som höll på med canvassing (dörrknackning för att fråga om stöd och t.ex sätta upp en valplansch på gräsmattan framför huset) och denne hade sagt att de hus som inte hade någon plansch på gräsmattan det var de som var McCain-supportrar. Men kandidater vars supportrar vil dölja vem de stödjer brukar inte vinna. Doch är ju inte mina spaningar på något sätt statistiskt signifikanta utan bara spaningar utefter resvägen och kommentarer av amerikaner jag talat med här.

Men sedan kommer det till det där med pengar och som väl alla vet vid det här laget så har Obamakampanjen ett massivt övertag vad gäller ekonomiska resurser. Det märks bl.a. genom att jag hört åtskilliga reklaminslag på radion för obama, men inte en enda av McCain. Och Virginia är en swing state i detta val så McCain borde vara närvarande här.

McCains dykning i opinionsmätningarna

Bland kommentatorerna i USA verkar det förekomma två förklaringar till att McCain nu hamnat långt efter Obama i opinionsmätningarna.

Den första att McCain med utnämningen av Sarah Pailin visserligen gjorde den kristna högern till lags, men att det samtidigt gjorde honom omöjlig bland många av de mitteväljargrupper som kommer avgöra på valdagen.

Den andra att finanskrisen, rätt eller fel rent sakligt, kommit att drabba McCain.

Jag tror att båda dessa förklaringar äger visst förklaringsvärde. Men jag tror ochså att Obama nu börjat visa att han står pall kritik vad gäller oerfarenhet och diverse märkliga anknytningar. Ungefär detta var vad som inträffade för Reagan i slutet av valet mot då sittande president Carter 1980. Angreppern tog inte längre. Och han slog en Clinton i våras, det gör ingen duvunge. Obama är från politiken i Chicago.

Obama vann debatten med 1-1

Jag och Tanglewood såg just detatten mellam McCain och Obama. Mitt intryck var att McCain var ovanligt nervös, men i stort sett fick fram vad han ville ha sagt. Delvis så utspelade sig debatten på McCains planhalva så till vida att diskussionerna oftare handlade om McCains politik än om Obamas. Men Obama höll sig lugn och stabil på ett presidentlikt sätt under debattens gång.

McCain, som ligger under i opinionsundersökningarna, lyckades inte vända presidentvalets dynamik med den här debatten, även om Obama flera gånger meddelade att han höll med McCain.

Oavsett vem som var den relativa vinnaren så var det en saklig, lågmäld och civiliserad debatt. Det betyder i praktiken att Obama vann debatten, eftersom McCain är tvungen att vinna den för att vända sitt underläge i opinionen.

Mitt tips är att Obama blir USAs näste president. Nu måste han göra stora misstag och drabbas av Bradley-efekten för att inte vinna.

McCain stöds av Wall Streets bankirer

Det är intressant att notera hur mycket pengar Obamna och McCain tagit emot från detta Wall Street som de nu båda tävlar om att distansera sig ifrån. Bloggaren Tegis (Carl-Mikael A. Teglund) har sammanställt följande lista:

Obama:

Goldman Sachs $739,521
UBS AG $419,550
Lehman Brothers $391,774
Citigroup Inc $492,548
Morgan Stanley $341,380
Latham & Watkins $328,879
Google Inc $487,355
JPMorgan Chase & Co $475,112
Sidley Austin LLP $370,916
Skadden, Arps et al $360,409

McCain:

Merrill Lynch $349,170
Citigroup Inc $287,801
Morgan Stanley $249,377
Wachovia Corp $147,456
Goldman Sachs $220,045
Lehman Brothers $115,707
Bear Stearns $108,000
JPMorgan Chase & Co $206,392
Bank of America $133,975
Credit Suisse Group $175,503

Behöver jag påminna om att båda kandidaterna stödde Bushs s.k. bail out förra veckan? Notera även att Obama tagit emot ungefär 200 procent mer äm McCain från Wall Street.

Svensk media ensidigt för McCain, eller?

Ibland får man fan gnugga ögonen vänta och läsa en gång till. Just denna gång var det Hans Ruin som skrev under rubriken ”Obama är värd mer. Svenska medier sväljer smutskastningen.” i DN-kultur. (Ni vet den maoistiska kompletteringen till den kissnödiga officiella ledarsidan.)

Media köper republikanernas bild av Obama okritiskt när i själva verket ”Obamas syfte är att leda själva det politiska samtalet till dess substans, att bryta den cyniska intressepolitiken, att återinföra det kloka handlandet”. Alltså, ”man resonerar allvarligt som om kampen handlade om två likartade motståndare.” Och dessutom: ”Kring denna enastående person finns några av de mest erfarna och välrustade människor som världen kan frambringa i dag.” Nä sådant har ni väl aldrig hört i svensk media förr? Där är det alltid republikanernas agenda som marknadsförs okritiskt.

Och avslutar Hans Ruin med i Sverige aldrig tidigare framförd kritik mot McCain.

”Mot dem [demokraterna] står i dag en kandidat och ett parti utan egentlig agenda /—/ Dess syfte är att hålla sig kvar vid makten. Dess strategi ligger i öppen dager: att med alla medel smutskasta och förödmjuka Obama så till den grad att känslan ska växa att något konstigt är det ändå med denne man. Det är en kampanj som avsiktligt lockar fram det sämsta hos medborgarna, deras misstänksamhet, deras rädsla, deras rasism.”

Så nu vet ni det.

Obama är substans, sakliga förslag, klokt kohandlande och till rådgivare har han de mest erfarna och välrustade människor som världen kan frambringa i dag. Och han är enastående.

McCain å sin sida står utan agenda, har demoraliserat sin nation, skuldsatt sitt folk för generationer, smutskastar och förödmjukar sin motståndare och lockar fram det sämsta hos medborgarna d.v.s. misstänksamhet, rädsla och rasism.

Efter den balanserade genomgången blir det ju lätt att komma fram till vem man skulla föredra som näste amerikanske president. Så synd bara att Svenska media alltid tar parti för McCain och republikanerna…

Joe Biden – amerikanska granskningen rond 1

Joe Biden har precis blivit utsedd av Obama till hans vicepresidentkandidat.

Det tog ett dygn innan Beidens tidigare plagiat av den förre brittiske labourledare Niel Kinnocks tal kom fram i media. Det var när Biden försökte bli demokraternas presidentkandidat i valet 1988 (det var där Michael Dukakis stod mot Bush d.ä.) Läs mer här och här.

Sedan kan det konstateras att Beiden inte lyfte Obama i den första opinionsmätningen med hela mätperioden efter att Beiden utsågs till vicepresidentkandidat. McCain 46% – Obama 44% bland registrerade väljare. Det rapporterar opinionsinstitutet Gallup här.

Obamas strategi mot McCain spekuleras det nu i.  Mike Doring i Cicago Tribune skriver att Obama nu försöker öka kontrasten gentemot McCain, det som på politiska kallas att frontförlänga. Obama kritiserar McCains skattepolitik, hans stöd för Irak-kriget och för hans sjukvårdsplan som går ut på att individerna och inte företagen ska få skattereduktion för sjukförsäkringskostnaden (det befintliga amerikanska systemet där arbetsgivaren försäkrar sina anställda och ofta även hela deras familjer har tidigare beskrivits som ”omodernt” av socialdemokraten Leif Pagrotsky).

Just vad gäller sjukvårdfinansieringssystemet i USA håller jag med Pagrotsky och McCain och inte Obama.

Obamas strategi kan leda till att han lämnar hela mittfältet fritt för McCain.

McCain kallar Obamas vicepresident Biden formidabel

Nu har Barack utsett Joe Biden till sin vicepresidentkandidat. I mycket liknar han McCains profil. En äldre senator från den politiska mitten med många års erfarenhet av Washington och av utrikespolitik. Det borde göra det svårt för Obama att kritisera McCain för samma sak så som gjorts fram till nu. Biden röstade även för Irakkriget så där försvinner ytterligare en av Obamas argument mot McCain. Men detta kanske går att hantera kreativt. Jag vet inte hur Obama tänkt, Biden är inget dåligt val, dock liknar han McCain åldersmässigt, erfarenhetsmässigt och utrikespolitisk.

McCain säger i en intervju i CBS att (länk);

Biden är ett bra val, jag har känt honom i många år. Han kommer att kampanja väl för Obama, jag tror han kommer vara formidabel. Jag och Joe har stått på olika filosofiska sidor, men vi har varit – jag ser honom som en god vän och en bra man.”

Detta amerikanska presidentval är speciellt på så många sätt. Att motståndarna inte tar heder och ära av varandra utan faktiskt uttrycker respekt för varandra är något unikt.

 

Bill Clintons f.d. stjärnrådgivare: ”Den dåliga ekonomin kan skada Obama”

Dick Morris, allmänt känd som manen bakom Bill Clintons återval 1996, och den som då hade motsvarade roll som Karl Rove haft för George W Bush, skriver i en artikel att den dåliga ekonomin kan skada Obamas chanser i det amerikanska presidentvalet.

Den konvensionella visdomen har annars varit att just en dålig amerikanska ekonomi skulle gynna Obama och missgynna McCain. Morris vänder på steken och förklarar varför de nuvarande ekonomiska problemen inte liknar de som fanns när Clinton blev vald 1992.

Dels är Obama inte en utmanare till en sittande president, så de ekonomiska problemen smetar inte ner hans motståndare McCain på det sätt de smetade ner George Bush (d.ä.) i valet mot Clinton 1992 och dels så har inet Obama den bakgrund som Clinton kunde visa upp som och som gjorde att han kunde profilera sig som expert på området. Clinton hade varit Guvernör i tio år och ordförande för Guvernörernas Nationella Assosiation (National Governors Association), vilket i Sverige skulle motsvara Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, fast med en 33 gånger större befolkning i ett land med högre BNP/capita och relativt sett större och mer omfattande regionalt självstyre än Sverige. Helt enkelt den mest inflytelserika påtryckargruppen i huvudstaden i världens enda supermakt.

Morris menar att Obama inte alls är det självklara valet när det råder ekonomiska problem eftersom han inte på ett trovärdigt sätt kan visa att han är experten på ekonomi. Till detta kommer det faktum att Obama flaggat för högre skatter i ett läge där USA lider av kapitalflykt utomlands. Till detta kommer den allmäna uppfattningen att McCain anses trovärdig när det gäller att inte höja skatterna och uppfattningen han kommer att omge sig med de mest kapabla rådgivarna på området. McCain kan helt enkelt framstå som det säkra kortet menar Morris.

Läs artikeln här. Men ha i åtanke att Dick Morris inte längre jobbar för Clintons eller demokraterna.

Aftonbladet: ”McCain oerfaren i krig”

Denna famösa artikel framför aftonbladets åsikt via ombud. Eftersom republikanernas presidentkandidat , Senator McCain, ogillas av aftonbladet är de noggranna i urvalet av nyheter kring det amerikanska presidentvalet. I en artikel lyfter de fram vad Exgeneral Clark säger om McCain. Det står att han stödde Hillary i det nyss avgjorda primärvalen i det demokratiska partiet. Men Clark är inte bara en Exgeneral som stött Hillary, han ställde själv upp som presidentkandidat i demokraternas primärval för fyra år sedan, det som Kerry då till slut vann. Han tillhör således toppskiktet i det demokratiska partiet, det kan vara bra att ha i bakhuvudet när han, ett väl valt ombud från demokraternas kampanj, försöker ge sig på en av McCains relativa styrkor i förhållande till dennes demokratiske motståndare i presidentvalet i november i höst.

Två saker finns att säga om detta.

1. Clark har givetvis rätt i att man inte automatiskt blir en krigsledare för att man blivit nedskjuten som stridspilot. Men jag skulle däremot hävda att den som varit stridspilot i krig, blivit nedskjuten, torterad och suttit som krigsfånge under svåra omständigheter i flera år vet vad krig innebär för elände. Detta är andra sidan av myntet, och om det vet nog McCain mer än Clark själv. Och man kan ju undra om aftonbladet och Clark anser att Obama på något sett skulle kunna anses jämbördig McCain vad gäller krigserfarenhet.

2. Clarks kritik kan faktiskt ses som att han tycker att McCain inte har gutts nog att vara offensiv i krig. Varför säger han annars: ”Han har inte varit där och givit order om att bomberna ska falla.” Det kan vara värt att veta att Clark själv höll på att starta tredje världskriget p.g.a. sin offensivlusta under Kosovokriget 1999 när han var Natogeneral. Den brittiska generalen Jackson sa till Clark att: ”Jag tänker inte starta tredje världskriget åt er”, när Clark beordrade Jackson att med sina trupper återta flygplatsen i Pristina i Kosovo från de ryska trupperna där.

Man kan ju undra om Aftonbladet verkligen är oroliga för att McCain inte skulle vara en tillräckligt offensiv befälhavare. Kanske har Aftonbladet helt enkelt inte koll på Clarks historia, när de låter honom föra tidningens talan mot McCain, jag tror det är så enkelt.