Miljöpartiet är skepelsens krona
Jag satt på en trevlig middag i går och pratade om allt och inget. Bl.a. pratade vi om oppositionen och de tre partiernas roller.
Politiskt är miljöpartiet skapelsens krona, ett sådant parti kan bara uppstå i ett rätt hyggligt land. Ett parti som är emot tillväxt kan bara finnas där basbehoven tas för givna av nästan alla. Ett parti som tills för nyligen, även när ett av grannländerna hette Sovjetunionen, var emot att vi skulle ha ett försvar, ja det är ett lyxparti, ett drönarparti, ett helt fantastiskt bisarrt parti. Det är befriande att de finns! De är ett bevis på att det mesta är rätt bra. Mycket borde ändras, men fundamenta är bra i Sverige.
Och så är de lite komplexa, både för social frihet (var snäll mot knarkarna och tillåt friskolor) och sociala pekpinnar (hög skatt på sprit och ”individualiserad” statlig föräldrar-”försäkring”). Jag ser miljöpartiet som en dynamisk konstinstallation. En fantastisk perspektivmaskin, ja skapelsens krona. Njut!
Jag gillar ju speciellt språkröret Peter Eriksson just för att han är lite sävlig och velande i intervjuer, inte för att jag inte är miljöpartist och vill dem illa, utan för att det är befriande genuint och respektfullt mot oss som tittar och lyssnar på intervjuerna att inte vara listigt mediatränad till att slingra sig utan att vi märker det. Samhället är komplext och att vara mediatränad och ge intryck av att det inte finns en massa resonemang och avvägningar som inte är så definitivt självklara är genuint, ja helt enkelt mer rimligt. Det finns saker som är självklara, men de handlar ofta inte de politiska diskussionerna om. Så till Peter Eriksson kan jag bara säga, ändra inte stil och se för fan till att inte mediaträna dig.
Jag vill spela golf med Peter Eriksson och sedan dela en butelj visky.
En annan bloggare skriver om skapelsens krona här 🙂