Mattia$ Svensson skriver på sin blogg ”En vanlig Svensson” om den svenska stebilitetsplanen som riksdagen ska rösta om i dag:

I kristider går det fort, ofta så fort att eftertänksamhet och kritisk prövning hamnar på efterkälken, vilket krattar manegen för demagoger, planer och maktexpansion. Vi ser det hända i detta nu.

Ett exempel är den stabilitetsplan som regeringen presenterade i veckan och som bankas igenom i riksdagen redan imorgon, måndag. Den presenterades som en krisåtgärd, men innebär i själva verket en plan – en femtonårsplan! – för korporativ kontroll över finanssektorn.

Kortsiktigt får vi billiga statliga krediter till en hel marknad och alla nuvarande aktörer, oavsett hur mycket de har misskött sig (exempelvis att vissa storbanker vårdslöst lånat ut enorma summor i Baltikum i en kreditboom uppblåst av ländernas fasta växelkurs mot euron). Ett uttalat mål är att bibehålla nuvarande uppblåsta priser på bostäder, ett annat att ingen aktör ska gå i konkurs. 1500 miljarder ställs alltså till förfogande till förmån för höga bostadspriser och klantiga finansaktörer.

Långsiktigt sjösätts en femtonårsplan för växande fonderad kontroll över samtliga banker och finansinstitut, som avkrävs samverkan med varandra och staten. Att bankerna var för sig hade fått striktare krav på avsättningar hade varit högst rimligt, men denna kollektiva ordning innebär att skötsamma banker tvingas gå i borgen för sämre aktörer istället för att vinna konkurrensfördelar och marknadsandelar på att vara bättre. Notera att den bank som skött sig bäst, Handelsbanken, är de mest skeptiska till planen.