LO visar i en rapport att klyftorna (vaffan är det?) i samhället har ökat. Det visar de genom att mäta på ett manipulativt och selektivt sätt. Mäter man de ekonomiska skillnaderna i samhället på det etablerade sättet inom nationalekonomi, visar statistiken att den s.k Ginikoefficienten har minskat 0.8 procent i Sverige mellan 2000-2006.
Läs mer utförligt vad bloggaren Johnny Munkhammar skriver hos politikerbloggen här.
Även bloggaren Johan Ingerö har kommenterat saken här.
OK, så om jag läser lite längre ner på sidan din länk hänvisade till? Jo:
”Gini coefficients do include income gained from wealth; however, the Gini coefficient is used to measure net income more than net worth, which can be misinterpreted. For example, Sweden has a low Gini coefficient for income distribution and a higher Gini coefficient for wealth (the wealth inequality is low by international standards, but still significant: 5% of Swedish household shareholders hold 77% of the share value owned by households). In other words, the Gini income coefficient should not be interpreted as measuring effective egalitarianism.”
Inte så enkelt således. Men det intressanta är vad du själv tycker! Är ”skillnaderna på folk och fä” för små idag (Munkhammar tycker det; kolla länken) eller? Och var går gränsen?
/Extrem höginkomsttagare
Nu handlade detta om hur LO agerade kreativt med fakta. Men eftersom du undrar vad jag tycker så tycker jag det relevanta är hur de som har det sämst har det – oavsett hur de som har det bäst har det. Och sedan så är det alltid fel att ha en statisk syn på detta. Över livet är det rimligvis viktigare om det är lätt att klättra i den ekonomiska hierarkien än om hierarkien är statiskt platt. Det går ju att uppnå ekonomisk jämlikhet genom att göra alla lika fattiga, vilket ju rimligtvis är ett sämre samhälle än ett dynamiskt där det är lätt för en plebej att med tiden komma upp sig.
Men som sagt, så enkelt – som bl.a. LO försöker göra det – är det inte.