Det rapporteras jut på TV här i USA att Obama i dag måndag, för första gången sedan valet förra tisdagen, ska besöka avgående president Bush i vita huset. Mötet blir intressant med tanke på att Bush varit lågmäld under valrörelsen samtidigt som Obama kontinuerligt kritiserat Bush.

I onsdags, dagen efter valet, sa Bush att han skulle göra vad som stod i hans makt för att övergången till en ny president och en ny administration skulle bli så smidig som möjligt. Han meddelade att han även skulle hålla Obama informerad om alla viktigare ställningstaganden fram tills Obama tillträder 20 januari nästa år.

Detta ska ställas i kontrast till när Bush efterträdde Clinton i januari 2001, då datorernas tangentbord saboterades i vita huset och diverse andra omogna obstruktioner förekom. Bush är helt enkelt inte sådan.

Det riktigt intressanta är om Obama nu när han är vald ska visa sig vara en statsman eller inte. Det ska bli intressant att se vad som sägs efter deras möte under eftermiddagen i dag amerikanska tid. Obama har ju i princip gjort som Sahlin gjort i Sverige och kritiserat allt vad den sittande administrationen gjort, men nu när han väl är vald måste han nog börja välja sina strider. Och rimligtvis kan han inte ändra allt som Bush gjort. Och han måste även börja bli konkret. Change och hope funkade bevisligen i valrörelsen, men nu är frågan vad detta innebär rent substansiellt.

Jag har skrivit tidigare att jag hoppas på att Obama ljög för det amerikanska folket när han återkommande uttalade frihandelskritiskt.

Högt upp på dagordningen står nu hanteringen av den amerikanska fordonsjättarna GM och Ford. Det kan bli amerikanarnas varvskris om det hanteras fel. Många här i USA lobbar nu för statsstöd och annat som inte kan beskrivas som annat än rent industristöd likt vårt tidigare varvsstöd. Vi ska vara tacksamma för att EU och reglerna för den inre marknaden motverkar sådana nationella initiativ i Europa, även om sådant långt ifrån alltid stoppas.